Mobbning på nätet är, precis som mobbning utanför internet, hemsk. Förskräcklig. Det finns inga undantag. Det finns ingen som förtjänar det.
Idag läser jag om hur en tjej i USA, Kylie, har twittrat om hur dåligt hon mår och även om sina självmordstankar. Några i hennes klass, som verkar mobba henne i skolan, kör vidare även här. De sitter i en grupp och twittrar till den här tjejen att hon borde ta livet av sig, de döper om sitt Twitter-konto till KillYourselfKylie och hejar på hennes misär. Till slut mår hon så dåligt att hennes Twitter blir tyst med hennes avslutande ord "Thats it. Im done". De fortsätter ändå på samma spår med meddelanden som "I WILL NEVER LET YOU IN PEACE... NEVER!!!!". En annan person kommer in "diskussionen" här också, som mest inte verkar ha nåt bättre för sig än att heja på folks självmordstankar.
Men sen händer det något. Folk som är med i den globala hacker-gruppen Anonymous har sett dessa meddelanden till Kylie och bestämmer sig för att ta revansch på mobbarna. De tar screenshots på allting som sagts på Twitter till Kylie och luskar sen fram mobbarnas alla personuppgifter, så som adress, telefonnummer, skola m.m., och säger sen åt dem att lämna Kylie ifred och att mobbningen kommer att sluta här och nu. De ska be om ursäkt till Kylie och aldrig vara elaka mot henne igen. De svarar då bara med "Bring it on".
Kort sagt så krossar folket från Anonymous alla mobbarna och får dem alla att be om ursäkt över Twitter och hotar dem med att om de inte hör från Kylie dagen efter att de bett om ursäkt IRL också, så kommer de skicka sina screenshots till deras föräldrar, skola och polisen. Mobbarna säger att de aldrig mer kommer vara såhär mot Kylie igen och de ska be om ursäkt.
Jag läste om detta via en länk jag fick på Twitter och direkt efter jag läst så retweetade jag och det kändes bra inombords att mobbarna fick det de förtjänade. På nåt sätt så kändes det inombords som att även jag fick upprättelse mot den mobbningen jag fick utstå som liten.
Problemet var bara att det slutade inte där, då när mobbarna bad om ursäkt. Nu blev istället de utsatta för mobbningen då bland annat bilder på en av dem dyker upp (nån som definitivt inte går i samma klass som 15-åriga Kylie) där han sitter framför datorn, kraftigt överviktig, halvt skallig med långt tunt hår på sidorna. De pratar med och om honom med orden "fat fuck", "tell that sack of shit to fuck himself" och andra ord, vilket man kan tycka att han förtjänar lite efter att han uppmanat en 15-årig tjej att skära sig extra i armarna och dricka blekmedel, men ju mer jag tänker på det ju mer korkat känns hela alltet.
Jag gör en kvalificerad gissning här nu och antar att denna killen själv har utstått tonvis med mobbning, ensamhet och olycka över åren och sitter nu och trycker ner andra över nätet för att känna sig lite bättre. Som de flesta mobbare, skulle jag tro. De mår dåligt över något själva och trycker ner andra för att höja sig själv lite.
Jag applåderade mentalt när jag läste om vad Anonymous-medlemmarna hade gjort, men jag känner nu att de gick för långt. De gick över till andra sidan lite. De hade fått mobbarna att inse vad de gjort och att såna här saker får konsekvenser. Deras beteende kunde (kommer?) hamna hos polisen och deras egna föräldrar och de kände skammen över vad de gjort. Detta kan de lära sig något av, tror jag. Men att bli nertryckta i skiten de med var alldeles för mycket, det kommer bara skapa en ond spiral av mer och mer mobbning.
Det finns ingen som förtjänar det.
--------------
Dagens slips är donerad av Lars M Nilsson och är av märket Trevira. Vill ni buda på den, kan ni göra det här: http://www.tradera.com/svart-slips-med-roda-rander-retro-enslipsomdagen-dag-324-auktion_340275_169223203
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar